Typ blogg

23
Maj
2017
1

Mina tips på stresshantering

Här kommer mina bästa tips på hur man kan hantera stress:

  1. Be & sätt tid på att umgås med Gud.
  2. Prioritera; vad är viktigast, vad behöver jag fokusera på först…
  3. Om du fastnar med någon uppgift, byt och jobba på nånting annat en stund, det kommer gå lättare nästa gång du öppnar uppgiften.
  4. Skjut upp något eller hoppa över något! Det är inget fel med att inte klara av allt på en gång, det gör ingen. Det är bättre i längden att bestämma sig för att skjuta upp eller hoppa över något som är lägre ner på prioriteringslistan och som bara ligger bakom och stressar dig istället för att jobba slut på dig själv.
  5. Sist men inte minst; TA PAUSER ibland!! Ta en 15-20 minuters paus nu som då och gör något du tycker om att göra. Men ta också lediga dagar ibland, jag skulle rekommendera att ha MINST 1 helt ledig dag per vecka (förslagsvis söndagar) då du inte behöver göra någonting annat än sånt som du vill göra.

Jag har själv använt min av alla dessa tips de senaste månaderna, och tro mig, det kan vara svårt att låta sig ta tid för pauser och dylikt, men det lönar sig! Man jobba betydligt effektivare under de stunder man jobbar!

Ett annat bra tips är att sätta på en timer, ca 30 minuter åt gången. Jobba flitigt medan timern är igång, utan att göra något annat vid sidan om. Ta sedan 5-7 minuter paus då du kan svara på meddelanden eller andra saker som du inte gör medan timern är igång eller bara ta det lugnt innan du sätter igång med nästa 30 minuter.

Hur hanterar ni stress? Har ni några bra tips att dela med er av?

Trevlig sommar allihopa!
Hoppas ni får sommarlov snart!! 😀

4
Maj
2017
3

Värt att firas

Det här inlägget är ett par dagar sent, för livet har varit rätt galet på sistone. Du vet hur ingenting händer och sen plötsligt händer allting på samma gång? Just nu händer allting.
Idag vill jag diskutera just livet. Jag har privilegiet att leva ett tryggt och bra liv fyllt med möjligheter där den största stressen kommer från skolan. Mitt liv är fantastiskt och jag fylls av tacksamhet och glädje varje kväll när jag ser tillbaka på dagen som gått, och om du läser det här är du troligen till stor del lika lyckligt lottad som mig.

Tiden går fort. Vi susar genom livet och tar många delar av det för givet (tak, rinnande vatten, hälsa, känslan av att vara mätt, trygg eller älskad..). Vi oroar oss över att inte åstadkomma tillräckligt stora saker eller att inte äga tillräckligt fina prylar, då det vi egentligen borde göra är att fira. Fira livet, privilegiet att leva mätt och belåten under ett tryggt tak…

Livet är värt att firas.

31
Mar
2017
4

– Random food ramble –

Mat, näring, föda… Kärt barn har många namn och det finns så mycket man kan säga/diskutera/berätta om detta ämne.
Just nu tar min spontana tankegång följande spår: Rätter som intresserat mig på sistone, mugg kaka och hur man kan variera denna enkla ”bakelse”. Hur glutenfritt kommer att vara en intressant utmaning för nästa år, och om det är möjligt att göra glutenfri surdeg (efter en enkel googling kan vi konstatera att det går! Tjoho!). Hur roligt det skulle vara att experimentera i köket, fotografera och skapa en egen kokbok…

Tankarna flyger, långt och länge. Hur skall jag hinna samla ihop dem och knyta ihop dem till en sammanhängande text?

28
Mar
2017
2

Te – Té – Tea – Thé – Tee – La The – der Tee – El te – Teja – Tei – Tey – Teh – Teo – TAE – TRA – Shaah – TSAA – Tsai – Chai – Chaj – Chay – Caj – Cay – Cha – Che – Chah – Ceai – Ja – Dig – Det – De – OCHA – Arbata – Herbata – Harbatu – Achai – Itiye

Just borde jag egentligen borde tråkiga dokument. Det är fantastiskt hur mycket inspiration man plötsligt får att t.ex. kolla upp hur Te skrivs på olika språk. Det finns ganska många olika versioner men de flesta påminner ganska mycket om varandra.

Jag kokade just en stor kanna te åt mig. Många påstår att smaken på te försvinner efter en tid, men jag dricker nu en sort som jag fick för ca 4-5 år sedan och den har ännu mycket smak kvar. Jag skulle nog inte säga att det försvinner mycket smak bara man förvarar det bra. Det första koppen blev super bra (tumme upp för den!) men nu i min andra kopp så har den beska smaken lyckats komma fram betydligt mer (eftersom te:et har legat i vattnet i närmare ½ timme…). Så jag rekommenderar att man brygger endast det man ska dricka för tillfället och brygger en ny kopp när den första är slut. Då får man mycket bättre te! Man kan förstås också lösa det genom att ta ut te:et ur vattnet när det har dragit färdigt, men när man brygge i en ”presso pannu” så är det lättare att låta det vara i tills vattnet är slut.

En annan iakttagelse jag har gjort är att det hinner avdunsta väldigt mycket vatten från att man häller upp vattnet till att man häller upp sin tredje kopp. Jag hällde upp vatten som skulle räcka till tre koppar, men när jag hällde upp min andra kopp var vattnet redan nästan slut, det kommer nog inte räcka till max en halv kopp till… Så om jag vill ha fulla tre koppar så måste jag koka mera. Vilket kanske egentligen är en bra sak, för redan slutet av andra koppen börjar vara ganska beskt…..

Tack för mig! Det var en analys av dagens te-kok 🙂

5
Mar
2017
3

Bortglömd vänskap

För flera år sedan hade vi med oss en norsk vän i vårt gäng och flera av oss är även hans halvsystrar. Hans namn är Reinar Reinfelt-Kossa. Han hade födelsedag i tisdags, så därför vill jag hedra honom med ett inlägg idag.

Reinar var med oss på många spännande äventyr och underhöll oss med sin fina sångröst. Man känner alltid igen honom på hans klädsel, oberoende vad det var för väder hade han på sig regnkläder. Han har alltid älskat regnet! Hans favoritsång är ”singing in the rain”,och den sjöng han så ofta han bara kunde. Tyvärr har han på senare dagar börjat tappa sångrösten, och sjunger inte lika vackert. Men sjung gör han ändå!

Stort grattis på födelsedagen Reinar! Vi ses nästa gång jag kommer hem!

Reinar Reinfelt-Kossas foto.

28
Feb
2017
2

Ett enkelt farväl

Just nu befinner jag mig på Viking Line någonstans mellan Finland och Sverige. Här på samma båt började också mitt år 2016, och därför vill jag ta en liten stund att fundera över det gångna året.

Jag hör till dem som upplever att 2016 var det värsta året i deras liv. Det var ett år av press och otrolig fysisk påfrestning. Hela vårterminen var jag tvungen att prestera och lista ut vad jag ville göra med mitt liv. Jag skrev studentskrivningarna, sökte in till skolor, tränade hårt inför Street FM och åkte på urvalsprov. Det värsta var väl att jag dessutom analyserade allt jag gjorde. Jag dömde varje liten prestation samtidigt som jag försökte lista ut vad jag kunde eller inte kunde bli.

På hösten började jag studera film på Arcada i Helsingfors. Jag hade lovat mig själv att vila, njuta av nuet och vara snällare mot mig själv, men så blev det inte. Det sattes press på mig från andra håll istället. För att sammanfatta en del av hysterin kort och med bekanta termer kan man säga att hösten bestod av relationsproblem och heartbreaks, men det finns mycket mer till storyn. Igen var jag tvungen att ta reda på exakt hur jag ville ha mitt liv eftersom det fanns mycket att förlora, främst från den andra sidan.

Jag tror aldrig att jag har varit så ivrig inför ett nytt år som nyårsafton 2016! Jag befann mig på ett läger i Sverige omringad av nya bekantskaper. Det är inte så att jag tror att ett årsbyte i sig ändrar på något, men saker höll redan på att förändras och det kändes som att det värsta var över. Det var en härlig känsla när den kalla vinterhimlen i Älvsbyn, Sverige lystes upp av flera tiotals raketer, och människomassans glada utrop överröstades av de skarpa smällarna. Jag kände en stor lättnad när de smällde bort mitt 2016 och ett nytt, fräscht 2017 inleddes.

 

Sen har det förstås hänt många bra saker, och här är några av dem:

Jag köpte min första egna kamera och samma vecka gick penkis av stapeln.

 

 

 

 

 

 

Jag fick en välbehövlig andningspaus när hela familjen drog ut i skogen för en vecka. Senare på våren kammade jag hem studenten.

 

 

 

 

 

 

 

 

Mitt år började på Viking Grace, där tillbringades halva sommaren och på Grace är jag också som bäst. Jag jobbar som dansinstruktör för barn tätt inpå Ville Viking och lekisarna. Det är ett jobb jag verkligen trivs med, även om det är annorlunda och påfrestande.

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag klippte mitt hår kort, flyttade till Helsingfors och Fazer blev min.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag är tacksam för det som varit, men att säga farväl åt 2016 var enkelt. Jag är ivrig för vad det nya året redan fört med sig och för det som ännu komma skall. Jag önskar er alla ett gott nytt år!

Tack för er tid och KRAM!

26
Feb
2017
2

Att se världen genom någon annans ögon

Var och en ser och uppfattar vi världen på vårt eget vis, därför kan en situation ses och upplevas på helt olika sätt av olika individer. Detta perspektiv på världen påverkas bland annat av våra erfarenheter, vår tro, och samhällets normer. Vi vet inte alltid vad det är som konstruerar den lins genom vilken vi ser och upplever världen, eftersom vi i många fall har använt vår lins sen vi växte upp; den byggdes med oss i vår uppväxt, slipas med oss när vi går genom livet.

Jag älskar att förstå hur andra människor ser och upplever världen, för det låter mig i många fall bredda min förståelse, men främst finner jag glädje i att kunna uppmuntra och leva runt en person på ett sätt som är nära deras förståelse. Låt mig ge dig ett exempel: Jag hade en vän på besök och vi bestämde oss för att rita medan vi diskuterade livet. Min vän sträckte sig efter en penna, men jag stoppade henne och gav henne en annan, eftersom jag visste att hon hade mer glädje av en med smalare spets. Det här är en enkel, nästan fånig, situation där förståelse för hur en annan person fungerar gett glädje till båda parter.

Min lins ser världen på ett livfullt, kärleksfullt, vackert sätt, fri från många av samhällets normer och med fokus på det positiva. Den här linsen har följt med mig hela livet, jag har växt upp med den. Under åren har jag utvecklat en slags blindhet för det vackra, kärleksfulla omkring mig, inte på ett sätt som hindrar mig från att se det, jag vet mycket väl att jag ser världen på ett sådant vis, men på samma sätt som man slutar lägga märke till en klockas tickande, en slags ouppmärksamhet som uppstår när man blir van.

Sen några veckor tillbaka har jag börjat diskutera såna här saker med en av mina kämppisar, och det har varit otroligt givande. Han har en bild av världen lik min egen, men från ett helt annat perspektiv. Att diskutera såna här saker med honom har inte bara varit trevligt och intressant, men det har gett mig möjligheten att se världen genom hans ögon och genom det har jag kunnat skärpa min egen lins för att åter se de detaljer jag blivit blind för. Det är inte längre så att jag vet vad jag ser, jag ser vad jag ser och jag har fått en djupare förståelse för varför.

 

Har du blivit blind för något i ditt sätt att se världen, eller har du nyligen ökat ditt skärpedjup?
Har du nånsin sett världen genom någon annans ögon?

22
Jan
2017
3

Framtiden

Som vi antagligen redan vet, så är jag på slutrakan av mina studier. Jag har endast 1-2 kurser och en praktik kvar efter den här terminer. Sedan är jag färdig! Det är helt sjukt hur snabbt allt har gått, men jag börjar nog känna mig redo för nästa del av livet, då jag inte mera är studerande. Många har frågat vad jag tänker göra när efter att jag har blivit färdig, men svaret på den frågan vet endast Gud. Jag har ofta svarat att enda jag vet är att jag inte ska vara kvar i Helsingfors. Jag vill ut och se världen för att sen återvända hem till kära Österbotten. Vad det kommer att innebär att ”se världen” vet jag inte ännu, men jag litar på att Gud visar mig nästa steg när det är dags.

Många jag har pratat med tycker att det är skrämmande att bli färdig och inte behöva studera mer. Studera är ju det ända dom har gjort hela livet. Men det tycker inte jag! För mig är det en frihet att bli färdig. Nu har jag en utbildning färdig så jag kan jobba var som helst. Jag har inte längre något som bilder mig någonstans. Jag kan flytta när jag vill, vart jag vill och göra vad jag vill. Från och med nu är det äntligen jag som får bestämma själv över mitt liv.

En annan viktigare faktor som gör att jag inte är orolig för vad som kommer att hända när slängs ut ur studievärlden är att jag har Gud! Jag har ingen orsak att vara orolig för att jag sak ha pengar att leva av, eller vad jag ska göra imorgon eller nästa år. Jag lita fullständigt på Gud, och vill följa Guds plan för mitt liv. Det betyder att jag inte själv behöver tänka ut vad jag ska göra, utan jag behöver bara lugnt vänta på att Gud visar mig vad som är nästa steg på min vandring. Det ger mig en ro och en frid att veta att allt kommer bli super bra, och allt kommer att lösa sig. Det hänger inte på mig hur mitt liv kommer att se ut.

Det bästa med att välja att följa Guds plan är att jag inte har den blekaste aning om vad mitt liv kommer att innebära. Det enda jag vet är att jag kommer att få vara med om otroliga saker och att jag själv aldrig kommer att kunna gissa vad som kommer att hända och vad som leder till vad. Jag ser sjukt mycket fram emot att få se vad mitt liv kommer att före med sig för underbarheter och otroliga saker.

På sista kvällen på MVV började Gud göra nånting i mig. Jag har inte kunnat sätta fingret på vad det är, men jag vet att han förbereder mig och håller på att utrusta mig för det som Han har planerat för mig. Varje dag märker jag små förändringar i mig själv, jag märker hur jag kanske tänker annorlunda, agerar annorlunda än jag skulle ha gjort tidigare, men framförallt att jag är mycket öppnare än tidigare och har mycket lättare för att prata med människor. Jag vet inte exakt vad det är som händer men jag vet att det är nånting bra, och jag har en enorm frid över allt som sker. Jag tackar och prisar Gud för allt det goda han ger mig!

20
Jan
2017
3

Besök av en känsla

Det bubblar i magen, och leendet som sprider ut sig över mitt ansikte är omöjligt att sudda ut. En värme sprider sig genom kroppen och gör den lugn och fridfull, samtidigt som det blir fruktansvärt svårt att sitta still. Allt jag vill är att hoppa runt, kanske krama någon, medan min mun släpper ut något dempat men laddat vokal-liknande pip. Jag vill inte kontrollera mina handlingar, vill inte tysta den iver som flyter igenom mitt inre.

Glädje. Tvättäkta glädje. Tänk vilket privilegie att bli fylld av något så underbart.

Sedan avtar det, försvinner långsamt ut ur mitt system. Men jag håller det nära, låter mig inte glömma hur det flödade glädje ända ut i tårna. Låter min inte glömma vad det var som fick bubblorna i magen att formas och leendet spridas ut över mitt ansikte. Evigt tacksam över att glädjen besökte mig igen.

29
Dec
2016
4

Mitt 2016

2016 kom, gav, och gick med snabba steg vidare.
Det har varit ett händelserikt och lärorikt år, och nu vill jag i ord och bilder dela några av de händelser, möjligheter och lärdomar detta år fört med sig.

Året började, som det ju brukar, med Januari.

img_3396 img_3306
I Januari började jag skriva upp min dag i stora drag, lite som en dagbok fast för ”lata och odedikerade” personer. Jag har genom året lyckats skriva något om varje dag, och det är väldigt givande att kunna se tillbaka på allt jag gjort och lärt mig. Jag är en sån person som anpassar mig lätt till nya saker och blir ofta irriterad när jag försöker se tillbaka på vad jag lärt mig och inte har den blekaste aning om jag alls lärt mig något eller hur olika händelser påverkar mina beslut. Detta är definitivt något jag kommer att fortsätta med 2017.

 

img_3408
Februari vad månaden jag tog de första stegen mot utlandsstudier, eftersom det i Arcada blev aktuellt med information och blanketter. Kurskataloger undersöktes, språkprov arrangerades och dokument skrevs.  Beslutet om att göra utlandsstudier blev taget flera år tidigare, ett intressant universitet funnet bara nån månad innan processen började, och ansökan inlämnad i Mars i sann sista-minuten anda. Processen gav mig nya erfarenheter och kunskaper både om de nya situationerna samt hur jag fungerar i dem.

 

img_3477
I Mars hände det som jag och Emilia skämtat om/fruktat sen vintern kom och vår skolväg (mer eller mindre) förvandlades till en is-rutchkana; att halka i superbacken. Jag var halvsen till skolan som vanligt och tog den kortaste vägen, vilken är superbacken, hann bara tänka ”så halt är det inte” innan jag gled ner för backen i en vacker surf-position. Det gick riktigt bra att surfa ner för superbacken, men när jag kom net till gångbanan fastnade jag på en sten och flög ner på marken. Jag skrapade upp ett ordentligt sår på vänstra handflatan som jag fick ta hand om några dagar framöver. Oops, eller vad skall man säga?

 

img_3545 img_3565
April var en månad full av sociala evenemang så som eko (eko eko..), free cone day, kalas, en sagositz och en 80-tals fest. En rolig och händelserik månad spenderad med gamla och nya vänner. Det var även månaden jag knappt såg min kära kämppis Emilia, trots det hann vi konstatera att hemligheten till ett lyckat långkok är att inte bjuda in matgäster.

 

img_3864 img_3805
I Maj gjorde tappra försök att stoppa det pollenallergiska niagara-fallet i mitt ansikte, och lämnade huvudstaden för att åka hemhem och jobba över sommaren. En varm månad med dilemmat att öppna fönstret/gå ut eller inte p.g.a. de höga pollenhalterna i luften, och där sommarlovet fylldes av mer jobb än den senaste månaden i skolan.

 

img_4762
Juni kom och med det kom även positiva besked om utbytesstudier. En månad av glädje, iver och förberedelser inför hösten/året som nu med säkerhet spenderas i Leeds, UK. Det är inte alltid en dans på rosor (varför är det ett uttryck för något som är enkelt? Rosor har taggar, att dansa på rosor verkar inte vara speciellt enkelt, snarare smärtsamt och oangenämt..?) när man förbereder utlandsstudier, med okunskap och nya valutor som väntar kan det vara svårt ibland. Det löste sig, och jag är evigt glad och tacksam över att ha möjligheten att åka på utbyte!

 

img_4630 ska%cc%88rmavbild-2016-12-19-kl-14-50-10
I Juli delade jag med mig av en låt jag skrivit ett år tidigare, och den blev pappas semester-projekt. Vi spelade in den, pappa lekte och experimenterade och gjorde enmassa versioner av den tills vi båda var nöjda med en version. När låten var inspelad, mixad och klar påbörjade vi andra delen av semester-projektet som var en musikvideo. Det var ett roligt och lärorikt projekt, och nästa gång vet jag att inspelningar av låtar skall ske snabbare och att jag helst undviker lek- och experiment skedet för att orka lyssna och spela mina låtar i framtiden.

 

img_4776
Augusti var en månad då jag rev ner förväntningar och krav på mig själv och skapade för att det är roligt, och min första youtube video tog form. Vill du läsa mer om detta skrev jag det här inlägget tidigare i höst. Jag passade även på att vara på så många äventyr med så många vänner som möjligt.

 

img_5279 ska%cc%88rmavbild-2016-09-04-kl-19-59-48
September, månaden med stort M. Evenemanget 6616 ägde rum, en 50 års- och firmafest för min far, samt ett hejdå från min sida. KAJ, Feki, Felicia, ett fenomenalt band och lilla jag som uppträdde för att göra evenemanget till en oförglömlig fest för de som närvarade. September var också månaden då jag tog mitt pick och pack och flyttade till Leeds. Ett nytt land, en ny kultur, ett nytt sätt att leva. Så mycket jag lärde mig och växte i September, både hemma och i Leeds

 

img_5840 img_5612
I Oktober blev jag bekväm i min nya vardag och jag var med på många utflykter och utforskade Leeds omgivning. Relationer stärktes, äventyr ägde rum, kreativiteten blomstrade, och jag lärde mig mycket om UK, olikheter mellan länderna, kulturer och hur jag fungerar i den nya miljön.. En månad då inget hände, fast allt hände.

 

img_5969 ska%cc%88rmavbild-2016-12-26-kl-21-22-12
November kom med kallare dagar, och det blev klart att väggar i UK fungerar lite sisådär. Det var också i November mina vänner lurade med mig i Intercomp, som är en danstävling mellan de olika dans-klubbarna i universitetet. Det är inget jag skulle ha deltagit i på egen hand, men det var otroligt roligt att lära känna street dance gänget (och mig själv) bättre och dansa hejvilt genom hela månaden, dessutom slutade tävligen med en förstaplats för oss i street. Jag är så glad över att mina vänner lurade med mig, det var en glädjefylld och berikande erfarenhet.

 

ska%cc%88rmavbild-2016-12-25-kl-19-25-23 img_6308
Sist kom December, en månad av gemenskap och värme. Vi ordnade en julmiddag i huset med alla kämppisar innan vi begav oss (via London) hemåt. Väl hemma har jag fått träffa och krama om familj och vänner. Hösten har sprungit förbi och jag måste erkänna att det känns konstigt att vara hem redan, men samtidigt har det varit helt underbart att träffa alla igen.

2016 har, för mig, varit ett roligt, givande och lärorikt år. Jag har upplevt så mycket nytt och lärt mig nya saker om mig själv, vad jag kan, klarar av och hur jag fungerar i nya situationer. Även fast jag inte kan sätta tummen på varje enskild lärdom har jag i år en mycket bättre bild av vad som hänt och hur det har format den jag är och det jag gör, vilket jag är glad och tacksam över.

FILEÉA

FILEÉA